Förbättrad akustik, personligheter och kontakt

Barnens språk har sedan ca tre veckor förbättrats markant. De jollrar förvisso alltjämt bara men de varierar vokalljuden och frekvensen samt experimenterar med de bakre konsonanterna g eventuellt k. De främre konsonanterna som bidas med läppanra låter dröja, dvs p, b, f, m, v. Ljuden blir gärna “oa, oa, oa, oa” eller “ga, ga, ga”. De skrattar också mer vuxet med buken och i attacker. Sällsynt men rörande kul när det händer.
Vi inser att VI kan initiera en dialog med barnen, framförallt med Michael och Christoffer. Jonathan pratar bara när det behagar honom och han ser ofta försjuknken ut i sina tankar.
Sedan någon månad kan vi skönja tre olika personligheter och karaktärsdrag: Michael är i princip ständigt glad, äter väl och sover som skalman dvs på kommando. Han är just nu definitivt den mest lättskötta. Christoffer är för det mesta glad, ler sitt sneda leende och de smala ögonen blir ännu smalare. Jonathan är definitivt mammas pojke och han är extremt känslig för förändringar, vaknar och somnar med skrik. Han får fortfarande sina utbrott vid vilka ansiktet blir tomatrött och han spastar med hela kroppen med armarna rakt ut. Det kan ta flera minuter för honom att lugna ner sig innan han kan äta. Hunger är ofta anledningen till hans utbrott.